Svensk industri hotas av brist på kompetens
Tre av fyra teknikindustriföretag tvingas anpassa sin verksamhet efter bristen på personal.
Foto: Colourbox
Tanken är att belysa den stora kompetensbrist som råder inom svensk industri.
Enligt en rapport som Teknikföretagen presenterade i veckan tvingas tre av fyra teknikindustriföretag anpassa sin verksamhet efter bristen på personal. Utbildningsplatser till teknikyrken står tomma och unga lockas inte av att arbeta inom industrin.
Risken är enligt dessa aktörer att situationen kommer att bli ännu mer kännbar i takt med stora pensionsavgångar och förändrade arbetsuppgifter inom industrin vilket kräver ny kompetens.
Den 13 mars startar Underhållsmässan i Göteborg. En stor del av mässan kommer att belysa industrins stora utmaning – att hitta rätt kompetens. Yrken och arbetsuppgifter förändras och i dag är mycket inom industrin automatiserat och styrs av datorer.
Arbetsuppgifterna handlar mer om underhållsteknik, automation, robotteknik och IT än om montering och mekanik. Att underhålla mjukvara, hantera automatiserade processer och ha en analytisk förmåga har blivit viktiga kompetenser i den moderna industrin.
Men trots att arbetsuppgifterna har förändrats så har företagen svårt att rekrytera. Den gamla bilden av industrin lever kvar hos många. Utbildningsplatser står tomma till yrkesutbildningen på det Industritekniska gymnasieprogrammet dit bara 1 400 ungdomar sökte sig i år. Det är hälften så många som för tio år sedan. Dessutom saknas det såväl civilingenjörer som högskoleutbildade IT-ingenjörer och ingenjörer inom underhåll och processteknik.
Författarna till artikeln kommer också med flera förslag på åtgärder:
* Göra det lättare för redan anställda inom industrin att kompetensutveckla sig.
* Skapa fler utbildningsplatser för vuxna som vill omskola sig till ett industriyrke och styra så att statsbidragen för vuxenutbildning används mer till utbildningar som gynnar industrin än vad som görs idag.
* Skapa attraktiva yrkescentra där strategiskt viktiga yrkeshögskoleutbildningar permanentas och läggs tillsammans med gymnasieskolans yrkesprogram i orter där industrin är stark.
* Öka den lokala samverkan mellan kommun, utbildningsanordnare och företag för att skapa utbildningar med kunskap som efterfrågas av industrin.
* Utveckla samarbetet mellan industri, universitet, institut och departement på nationell nivå, för att framtidssäkra kompetensväxlingen i svenskt näringsliv. Ett bra exempel på detta är det strategiska innovationsprogrammet Produktion 2030.
Debattartikeln är underskriven av Tomas With, vice förbundsordförande, IF Metall, Amelie von Zweigbergk, avdelningschef industriell utveckling, Teknikföretagen, Anders Skoogh, docent, Chalmers tekniska Högskola, Johan Stahre, professor och vice programchef Produktion 2030, Ewa Ekman, vd Göteborgs Tekniska College och Mats Lundin, vd Swerea IVF.
