LMD eller LMF, vilken metod passar till vad?
Laser Metal Deposition LMD och Laser Metal Fusion LMF är två metoder som används för additiv tillverkning. LMD är en så kallad pulverpåläggningsprocess och LMF är känt som 3d-printing. Men vad är fördelarna med de olika metoderna, och vilken metod passar till vad?
På INTECH 2020 som i år hölls digitalt, visade Trumpf upp de båda metoderna och förklarade skillnaden mellan dem. Efter presentationen fick Verkstäderna möjlighet att prata med Markus Lindemann, regionchef för Trumpfs laserdivision i Singapore.
Vad är egentligen skillnaden på LMD och LMF?
– Med metoden LMD smälter lasern ytan på en befintlig del, och sedan adderas materialet genom att ett pulvermunstycke sprutar in pulver i en inert gasström ner i smältan. Med den här tekniken kan man lägga till slitstarka legeringar eller bygga upp kompletta delar, säger Markus och fortsätter:
– LMF däremot, är en typisk 3d-printingprocess där man börjar från en platt metallplatta och lägger ett lager pulver på den. Lasern styrs sedan över utvalda områden och smälter ihop pulverpartiklarna. Sedan sänks plattan, och samma process görs om igen.
Kan du ge några exempel på typiska områden för de olika metoderna?
– Typiska tillämpningar för LMF är viktoptimerade flygplandelar eller anpassade medicinska implantat. LMD används mer för att renovera eller öka livstiden för till exempel skärverktyg.
Kort sagt kan man säga att LMF, 3d-printing, är en metod som används när en komponent ska byggas upp från grunden. LMD däremot används flitigt till reparation av komponenter, förstärkningar och sammanfogningsprocesser om till exempel ett mellanrum måste fyllas ut.
Vi har även pratat med Mikael Olsson, laserspecialist på Trumpf i Sverige.
Vilka är fördelarna med de olika metoderna?
– De stora fördelarna med LMF är att man kan bygga väldigt komplexa detaljer, saker som man inte kan bygga på något annat sätt. Dessutom kan man här, istället för att fräsa bort kanske 90 procent av en detalj, bygga enbart det man behöver och inte slösa massa material, säger Mikael och fortsätter:
– Tittar man på LMD så är ju en stor fördel att man tex. kan använda ett billigare basmaterial på en detalj, för att sedan lägga på ett dyrare slitmaterial som ytskikt. På så sätt slipper man ha ett dyrt material rakt igenom.
Och vilka hinder har metoderna?
– Nackdelen med LMD är att man inte kan bygga lika komplexa grejer, den metoden är inte lika detaljerad som LMF. Och en nackdel med LMF är till exempel att man inte kan bygga hur stora grejer som helst. Det kommer att komma maskiner för större detaljer, men än så länge är det en begränsning, säger Mikael.
Markus Lindemann håller med Mikael om fördelarna med LMD, och lägger även till det faktum att det är en fördel att man kan starta från en redan befintlig maskinbearbetad del. Det går att göra även med LMF om man först fräser bort det dåliga på komponenten, men det är vanligare att LMD-metoden används när det gäller reparation av komponenter.
Mikael Olsson, laserspecialist på Trumpf.
Foto: Trumpf
