20 miljoner till kunskap om svenska innovationer
Vad driver fram innovationer? Och vilken betydelse har finansiering? Det är några av frågorna som Lundaforskarna bakom databasen Swinno nu kommer att gå till djupet med i ett fortsättningsprojekt finansierat av Vinnova med 20 miljoner över fem års tid.
– Vår forskning syftar till att förstå omvandlingar, som sådana som vi befinner oss i just nu, särskilt gällande digitalisering och hållbar utveckling. Det gör att vi kan ge underlag till evidensbaserad innovationspolicy, säger forskaren Josef Taalbi som är huvudansvarig för det nya projektet.
En nyckel för forskarna i arbetet är den Lundautvecklade databasen Swinno, som drivs och uppdateras av forskarna i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. I databasen finns till exempel uppgifter om 4 700 svenska innovationer mellan åren 1970 och 2017.
– Vi har jobbat med att kartlägga innovationer och dess processer i flera år. Men med det nya projektet kan vi fördjupa förståelsen för det som vi har hittat. En del av det vi kommer göra är att undersöka vad som hände med innovationerna, om och på vilket sätt de blev samhällsrelevanta, löste miljöproblem eller bidrog till tillväxt och så vidare, säger Josef.
Det nya projektet som finansieras med 20 miljoner från Vinnova studerar bland annat två rörelser i tiden: digitalisering och hållbar utveckling.
– Forskningen visar att digitalisering driver innovation. Från att ha stått för noll procent av innovationerna 1950, så står den nu för 60 procent av alla innovationer som vi ser i dag. Vi kan se hur det tidigare var stora företag som stod för innovationerna. Så är det inte längre. Nu är det de nya, små företagen som innoverar. Sånt kan vi lära oss av, säger Josef.
Josef Taalbi doktorerade 2014 på material från Swinno och är en av dem som jobbat med databasen under flera år. Han intresserar sig bland annat för hur svenska företag skapar innovationer under kriser, som på 1930-, 1970- och 2010-talet.
Forskarnas material visar att det ofta är direkta problem som gör att folk uppfinner och kommer med nya lösningar. Ett exempel är andra världskrigets bensinbrist, vilket ledde till gengasbilen, liksom 1970-talets oljekris vilket gjorde att man försökte lösa sitt oljeberoende och grunden lades till vissa av de nya energitekniker som vi ser i dag.
– Det finns mycket mer kvar att lära sig om detta. Vi kan se att miljöinnovationer förekommer sporadiskt fram till 1970, men sen har de skjutit iväg under det senaste årtiondet på 2000-talet. Förmodligen ger kriser ett tryck som leder till omvandlingar, fortsätter Josef.
Swinno står för Swedish innovations och är en databas som samlar faktiska svenska innovationer i form av produkter och processer. För att fånga upp innovationerna i sitt nät använder forskarna en litteraturbaserad metodologi.
– Det innebär helt enkelt att vi läser bransch- och experttidskrifter och registrerar de innovationer som nämns där, utifrån vissa fastställda kriterier. Det kan vara tidningar som exempelvis Verkstäderna.
Josef berättar vidare att det innan Swinno bara fanns anekdotisk ekonomisk-historisk forskning om svenska innovationer.
– Det fanns många intressanta berättelser, men systematiken saknades. Det är styrkan med Swinno, att datan tillåter oss att studera svenska innovationer på ett systematiskt sätt.
I nästa version av Swinno hoppas forskarna också kunna besvara frågorna om varifrån innovationer kommer, samt vad som underlättar processen. Databasen Swinno har finansierats av Vinnova i flera omgångar, nu senast med 20 miljoner för perioden 2020–2024.
De medverkande forskarna i det nya projektet är Josef Taalbi, Cristina Chaminade, Astrid Kander, Sara Torregrosa-Hetland och Frank van der Most. Två doktorander kommer även att anställas, en med fokus på skogsindustri och en med fokus på innovationspolitik.
