Omställning till elmotorer förbereds i testlabb
I ett testlabb i Skövde prövas just nu olika lösningar för att förbereda för produktion av elektriska drivlinor. Vad som händer där inne är hemligt, men olika lösningar utvecklas och testas i ett nära samarbete mellan industri och forskning.
Det produktionstekniska laboratoriet har byggts upp i ett rum på mötesplatsen Assar Industrial Innovation Arena i Skövde, där olika simuleringar genomförs av doktorander från Högskolan i Skövde. Syftet är att man ska lära sig hur processen fungerar för att sedan på sikt kunna bygga upp en produktionsprocess för drivlinesystem till elektrifierade fordon.
– Det behövs för att vi ska kunna ställa rätt krav mot leverantörerna och sätta rätt innehåll och arbetstempo, säger Fredrik Karlsson, teknologiprojektledare på Volvo Cars i Skövde, som är en av aktörerna bakom labbet.
Testmiljön är uppbyggd inom ramen för projektet Nästa generations drivlinor, som projektleds från Högskolan i Skövde och är ett samarbete mellan industrin och olika lärosäten i Sverige. Vikten av samarbete mellan industri och forskning är något som understryks av projektledaren Tehseen Aslam, lektor i automatiseringsteknik vid Högskolan i Skövde.
– För att öka svensk industris konkurrenskraft är det oerhört viktigt att komma ut med forskning och forskningsresultat från högskolor och universitet till industrin, för att kunna få praktisk nytta av resultaten, säger han.
Tanken är också att personal ska kunna utbildas i att bygga komponenter i labbet.
En annan del är kopplad till arbetsmetodiken. I takt med att utvecklingen går allt fortare ökar också kraven på flexibilitet: att snabbt kunna ställa om och anpassa produktionen utan att veta exakt hur.
– Utmaningen ligger i att veta vad som är nästa förändring, vad som kommer. Det är det svåra. säger Fredrik Karlsson.
Hur gör man då?
– Man kan bygga i moduler för att anpassa dem. Så har vi jobbat historiskt på Volvo, så vi har tränat på det. Vi har ett tänk i att anpassa och återanvända våra processer, fortsätter Fredrik.
I arbetet med labbet har även en virtuell miljö byggts upp för att simulera olika scenarier kring produktionskapacitet och ergonomi. 3D-sensorer har placerats på operatörer för att se hur de utför olika uppgifter och därefter har virtuella modeller av operatörer, så kallade manikiner, tagits fram.
– Modellerna kan användas för att analysera ergonomin, men också för att se hur operatörer utför arbetet, för att kunna modifiera det, säger Carlos Alberto Barrera Diaz, doktorand inom informationsteknologi vid Högskolan i Skövde.
Vilken är fördelen med att göra detta virtuellt istället för fysiskt?
– Att göra implementeringar i en riktig miljö kostar mycket och kan medföra stora risker för operatörerna. Den virtuella modellen gör också att folk förstår processen bättre och får en bättre överblick, säger Carlos.
Projektet Nästa generations drivlineproduktion startade i april 2017 med att behovet kartlades. I det andra steget, som pågår nu och avslutas till hösten, utvecklas och testas olika lösningar. Nu förbereds för en ansökan för ett tredje steg, där lösningarna kommer att implementeras i produktion i större skala.
Nyligen kom dessutom beskedet att Västra Götalandsregionen finansierar en vidareutveckling av labbet med 21 miljoner kronor, vilket gör att det kommer att expanderas in i den öppna samverkansmiljön på Assar Innovation Arena.
Projektet Nästa generations drivlinor finansieras av Vinnova. Projektet drivs från Högskolan i Skövde och partners är IDC West Sweden AB, LEAX GROUP AB, Lunds universitet, Tekniska Högskolan i Jönköping, Volvo Lastvagnar Aktiebolag, Volvo Personvagnar Aktiebolag och AFRY.
