Industrins önskelista till politikerna
Av 
Nu presenterar 14 organisationer som företräder den samlade svenska industrin något de kallar en reformagenda för hur Sverige senast år 2025 ska rankas som ett av världens fem mest konkurrenskraftiga länder. Det första exemplaret av agendan lämnas nu över till näringsminister Ibrahim Baylan.
— Industrin är motorn i svensk ekonomi, Vi står för nära en tredjedel av förädlingsvärde och sysselsättning i ekonomi och därför är industrins styrka avgörande för Sveriges förmåga att hantera de enorma samhällskostnader som orsakats av coronapandemin, säger Teknikföretagens vd, Klas Wåhlberg
De 14 organisationerna som företräder industrin pekar ut reformer inom 12 centrala områden, som alla måste vara en del av en sammanhållenindustripolitik:
- Effektivisera miljötillståndsprocessen. Miljötillståndsprocessen har länge varit i behov av förändring. Ett flertal utredningar har genomförts men ingen har resulterat i konkreta reformer. Istället står nu oförutsägbara tillståndsprocesser i vägen för såväl industrins utveckling som ökad hållbarhet. Nu behövs det en tydlig och snabb förändring som säkrar effektivare och mer förutsägbara miljötillståndsprocesser.
- Minska regelbördan. Näringslivets regelbörda hämmar Sveriges konkurrenskraft. Företagens kostnader för att efterleva regelverk i Sverige är hög.
- Möjliggör klimatomställningen. Industrin är avgörande för att klara såväl Sveriges som EU:s klimatmål. Industrin är redan mitt i sitt omställningsarbete och branschens egna klimatfärdplaner måste vara politikens utgångspunkt.
- Riv hindren för den cirkulära ekonomin. Avfallslagstiftningen och dess tillämpning måste förändras så att resurseffektivitet och cirkulära flöden stimuleras.
- Säkra framtidens elförsörjning. Energipolitiken präglas av halvmesyrer och en oförmåga till reformer som gör skillnad för industrin. Det behövs en ny energipolitisk överenskommelse som tar sikte på de långsiktiga behoven i elsystemet.
- Underhåll och investera i transportinfrastrukturen. Ett investeringsprogram behövs för elektrifieringen av både vägnät och kvarvarande järnvägsnät. Det är också dags att ta igen det eftersläpande underhållet på statliga vägar och järnvägar.
- Ta täten i digitaliseringen. Sverige ska fortsatta tillhöra de ledande länderna inom digitalisering. Därför krävs det ett nationellt digitaliseringsprogram med industriellt fokus i syfte att förbättra kompetens, tillämpning och forskning kring digitalisering.
- Stärk industrins kompetensförsörjning. Svensk industris framgångar bygger på förmågan att attrahera och anställa kvalificerade medarbetare. Utbildningsväsendet behöver rustas bättre för att åstadkomma detta.
- Modernisera arbetsmarknaden. Arbetsrätten behöver moderniseras för att säkerställa företagens behov av flexibilitet både under och efter coronapandemin. Sverige måste slå vakt om den svenska modellen och subsidiaritetsprincipen i samband med lagstiftning inom EU.
- Satsa mer på FoU. Sätt som nationellt mål att Sveriges samlade investeringar i forskning och utveckling ska öka med 1 procent av BNP till senast år 2030.
- Förbättra villkoren för startups. Utveckla och stärk systemet med samverkansplattformar, Science Parks och inkubatorer.
- Försvara den öppna ekonomin och den inre marknaden. Under Coronapandemin har förödande avsteg från EU:s grundläggande principer gjorts. EU:s fria rörlighet behöver återställas.
Organisationerna som står bakom agendan är:
Byggmaterialindustrierna, Grafiska företagen, Gröna Arbetsgivare, IKEM-Innovations- och Kemiindustrierna i Sverige, Industriarbetsgivarna, Jernkontoret, Livsmedelsföretagen, SBMI-Sveriges bergmaterialindustri, Skogsindustrierna, Svemin, Teknikföretagen, Teko-Sveriges Textil- och Modeföretag, TMF-Trä- och Möbelföretagen samt Återvinningsindustrierna