Genrebild. Foto: Colourbox

Kravet om löneökningar grundar facket på noggranna övervägande av de ekonomiska förutsättningar både nationellt och internationellt. I en stärkt svensk konkurrenskraft ser facken inom industrin goda skäl att växla upp löneökningstakten, och ställer därför högre lönekrav än i de svenska avtalsrörelserna. Extra fokus vill facken lägga på de som har lägst löner.

Men Tomas Undin, Teknikföretagens förhandlingschef, är skeptisk till förslaget. I en kommentar säger han:

– Det här är den högsta kravnivån sedan Industriavtalet kom till, och detta sker samma dag som regeringen går ut och varnar för en krympande ekonomi. Jag kan inte tänka mig en sämre tajming.

Per Hidesten, vd på Industriarbetsgivarna är även han skeptisk till fackets lönekrav.  

 – Kravet spär på inflationen och vi riskerar därmed en inflations-och lönespiral. Det innebär ännu högre räntor, sämre ekonomisk utveckling och högre arbetslöshet. Det är viktigt att parterna tar ansvar i ett läge när Sverige är på väg in i en lågkonjunktur och då vi redan har höga arbetskraftskostnader i Sverige.

Han tillägger:

– En grundförutsättning för att svensk industri ska vara fortsatt konkurrenskraftig är balanserade lönekrav. Ökningstakten för arbetskraftskostnaderna inom industrin i Sverige varit högre än i flera viktiga konkurrentländer under en längre period, dessutom har vi en svag produktivitetsutveckling.

Förutom lönekravet vill facket se till en fortsatt höjning av avsättning till systemet inom pension. Ett system som finns för deltidspension/flexpension inom industrin som ger möjlighet att anpassa sin arbetstid när det närmar sig pension för arbetsgivaren.