Här är årets batteritrender
Batteriet fyller 222 år i år och det är anmärkningsvärt hur långt tekniken har kommit under den tiden. Det började med tunna skivor av koppar och zink, åtskilda av kartong indränkt i saltvatten. Det Alessandro Volta en gång uppfann och som vidareutvecklades under århundraden har gjort så imponerande framsteg i utvecklingen under de senaste decennierna att det har revolutionerat hur vi tänker på mobil energilagring. Och takten kommer att fortsätta att öka.
Övergången till elektromobilitet har släppt lös ett helt nytt momentum inom fordonsindustrin. Innovationsstegen är kortare och utvecklingssprången är större. Zeeshan Shaikh
Fram till 2030 förväntas den globala efterfrågan på batterier öka med cirka 30 procent och närma sig 4 500 gigawattimmar, GWh, per år, och batterivärdekedjan förväntas tiofaldigas mellan 2020 och 2030. Enbart den årliga försäljningen inom batteritillverkningsmiljön förväntas stiga till så mycket som 400 miljarder euro.
För närvarande utvecklar forskningen nya material och kompositioner för att ytterligare förbättra batteriernas energitäthet. Det ultimata målet är att öka mängden energi som kan lagras i en viss batterivolym. Detta gör att batteriet kan göras mer kompakt och lättare och därmed användas mer effektivt.
En annan punkt i den nya utvecklingen syftar också till att förbättra laddnings- och urladdningshastigheterna för batterier, vilket möjliggör snabbare laddning och urladdning utan att offra prestanda. Moderna litium-nickel-mangan-koboltoxidbatterier, NMC, är kraftfullare än någonsin tidigare, trots en stadig minskning av proportionerna av mangan och kobolt. Ersättning av dessa dyra råvaror är dock fortfarande ett av de främsta utvecklingsmålen.
För att eldrivna fordon ska kunna konkurrera med förbränningsmotorer utan subventioner måste priset på batteripaket understiga 100 euro/kWh, jämfört med det nuvarande priset på cirka 130 euro/kWh.
Med ökande efterfrågan blir återvinning och återanvändning av batterier allt viktigare. Vissa länder planerar redan regler för återvinning av begagnade batterier. I detta avseende överväger Europeiska unionen att kräva att fyra procent av alla nya litiumbatterier som tillverkas i EU ska vara tillverkade av återvunnet material senast 2030. Målet är att öka denna procentandel till tio procent till 2035.
För att ta itu med denna utmaning har tre potentiella batterivägar för uttjänta produkter dykt upp. Det första och enklaste alternativet är att reparera skadade batterier för vidare användning. Det andra alternativet är att använda åldrade batterier i sekundära användningsområden, såsom galler eller hemförvaring. Det tredje alternativet är att använda återvunnet batterimaterial som råvara för produktion av nya batterier. Detta skulle minska efterfrågetrycket på viktiga råvaror och avsevärt minska batteriernas totala resursavtryck.
En begränsande faktor för elfordonens kraftleverans, men också i laddningsprocessen, är det maximala strömflödet. Det kan inte ökas efter behag på grund av ökande elektriskt motstånd och stigande temperatur hos det ledande materialet. En ytterligare ökning av effekten är endast möjlig med en ökning av spänningen. 800-volts batterisystem kan därför ladda med dubbelt så mycket effekt som 400-voltssystem vid samma ström. Detta kan leda till mer komfort på långväga resor, men å andra sidan kan det innebära nya applikationer för batterisystem med endast låg strömutgångskapacitet. Solid state-batterier har nämligen för närvarande fortfarande en mycket låg effekttäthet eftersom deras förmåga att överföra ström är begränsad.
– Övergången till elektromobilitet har släppt lös ett helt nytt momentum inom fordonsindustrin. Innovationsstegen är kortare och utvecklingssprången är större. Av just denna anledning måste strategisk modellplanering vara mer fokuserad än någonsin. Endast med en flexibel plattform som kan anpassas till ny utveckling kan du förbli konkurrenskraftig som varumärke. Med steget från vår Aiways U5 suv till Aiways U6 suv-coupé har vi visat hur föränderlig vår MAS-plattform är och den kommer att fortsätta att imponera som en intelligent utvecklad struktur i framtiden, säger Zeeshan Shaikh, chef för Aiways Technical Center i München.
Batteriet fyller 222 år!
Fram till 2030 förväntas den globala efterfrågan på batterier öka med cirka 30 procent och närma sig 4 500 gigawattimmar, GWh, per år.
Batterivärdekedjan förväntas tiofaldigas mellan 2020 och 2030.
Enbart den årliga försäljningen inom batteritillverkningsmiljön förväntas stiga till 2030 till så mycket som 400 miljarder euro.
Europeiska unionen överväger att kräva att fyra procent av alla nya litiumbatterier som tillverkas i EU ska vara tillverkade av återvunnet material senast 2030 och 10 procent till 2035.