Sedan ett antal år tillbaka skickar Eurostat, i samarbete med SCB och övriga EU-länders statistikbyråer, ut en arbetskraftskostnadsundersökning till företag i EU:s medlemsländer. Det visar sig att arbetskraftskostnaderna inom det svenska näringslivet är högre än inom något annat EU-land. Särskilt höga är arbetskraftskostnaderna inom den privata tjänstesektorn samt byggsektorn. - Sammantaget är de svenska arbetskraftskostnaderna cirka 30 procent högre än genomsnittet för de 15 gamla EU-länderna och nästan 50 procent högre än genomsnittet för EU-25. Detta innebär att Sverige återigen har blivit ett högkostnadsland, säger rapportens ena författare Fabian Wallen, ekonom på Svenskt Näringsliv. De höga arbetskraftskostnaderna speglas inte av en motsvarande hög produktivitetsnivå. Detta påminner om situationen på 1970- och 1980-talen, då de snabbt stigande arbetskraftskostnaderna resulterade i hög inflation och återkommande devalveringar. Med en Riksbank som värnar prisstabilitet, samtidigt som växelkursen är flytande, kommer dock inte snabba ökningar av arbetskraftskostnaderna att resultera i högre inflation och en dalande krona. - Den makroekonomiska effekten hamnar istället på arbetsmarknaden, vilket inte minst illustreras av det senaste decenniets svaga sysselsättningsutveckling, säger rapportens andra författare Göran Johansson Grahn, ekonom på Svenskt Näringsliv. idag.se