Kaizen är ju idag rätt känt och det är många som arbetar enligt begreppet. Räcker det inte med ständiga förbättringar? - Jag tror att alla inser att det är jätteviktigt att arbeta med ständiga förbättringar, eller kaizen. Men, då och då måste man ha förmågan att ta ett större steg, att göra en större förbättring. Det är det som det här projektet handlar om. Vi ska ta reda på hur en stor förbättring bör genomföras, när den bör göras och även varför. Det är vad vi vill komma fram till i kaikakuprojektet, säger Mats Jackson. Projektet ska genomföras under tre år och man har erhållit 6 MSEK från statliga forskningsstiftelsen Vinnova. Ytterligare 6 MSEK kommer från ett antal företag som deltar i projektet, både tillverkande och tjänsteproducerande företag. De tillverkande företagen är CH Industry, Solö Mehcanical Solutions och Volvo CE från Eskilstuna, Leine & Linde i Strängnäs och TPC Components i Hallstahammar samt Haldex. De tjänsteproducerande företagen är Deva Mecaneyes och Minerva AB, båda från Västerås. - Mälardalens Högskola blir tillsammans med Swerea IVF de båda forskningsutövarna, säger Jackson. Projektet syftar till att ge svar på några frågor kring radikal, eller innovativ produktionsutveckling. - Det vi vill komma fram till är svar på frågorna: Hur gör man en sådan här radikal förändring, hur ser ett sådant projekt ut, hur kan man stödja det och hur ser metodiken ut för detta? Det är vi intresserade av att komma fram till, säger Mats Jackson och fortsätter: - För Mälardalens högskolas del så är detta en fortsättning på något vi redan arbetat med. Vi har en doktorand, Yuji Yamamoto, som i två år jobbat med kaikaku som område. Nu har vi fått en möjlighet att växla upp det här och utföra ett större projekt framåt. Kännetecknande för produktionsutveckling och produktionsteknik är att de är väldigt erfarenhetsbaserade. - Det är väldigt bra att man bygger på erfarenhet och gör likadant som tidigare, men ibland blir det ett hinder och det krävs att man tänker nytt och/eller gör om för att kunna bibehålla sin konkurrensförmåga, säger Mats Jackson. - Samtidigt måste man ha klart för sig att stora steg inom produktionsutveckling också innebär komplexitet och att de berör många olika intressenter såsom konstruktion, marknad & försäljning, logistik med flera. Det här gör att stora förändringar alltid blir svåra att genomföra och det gäller att man verkligen tänker till, konstaterar Jackson och fortsätter: - Dagens snabba teknikutveckling, inte minst inom automation, är i sig en orsak (eller borde vara det) att tänka till och se om detta går att använda för att öka sin konkurrenskraft. Om det går, så är det oftast en stor och radikal förändring i verksamheten. Vad innebär då kaikaku mer konkret? Handlar det bara om att införa ny teknik? - Nej, det kan man inte säga. Vi har funderat mycket på vad en radikal/innovativ produktionsförändring egentligen kan vara. Det kan dels handla om att ett företag ska göra en förändring som är känd, något som andra har gjort, men som är nytt för just det företaget. Att implementera lean kan till exempel vara en väldigt stor och ny förändring om man inte har gjort det tidigare. Det blir så att säga lokalt innovativt. Radikalt innovativt är däremot något som är helt nytt och inte känt av någon tidigare, säger Mats Jackson och utvecklar resonemanget: - Man kan också se det som en teknik/utrustningsfråga där det handlar om kapitalintensiva förändringar. Att implementera robotautomation till exempel. Vilket är helt nytt för mig, då är det en lokalt innovativ produktionsförändring som är kapitalintensiv. Handlar det om att installera en helt ny typ av robot som inte funnits tidigare, så är det också en kapitalintensiv förändring som dessutom är radikal. Sedan kan det också handla om processnära förändringar, sådant som handlar om arbetssätt och liknande. Leanfilosofi kan vara ett sådant exempel. - Kaikaku har alltså lite olika dimensioner som vi tänker jobba med tillsammans med de olika företagspartners som är med. Målet med projektet är att genom forskning och utveckling få fram ett underlag för hur man effektivt utför innovativ produktionsutveckling och hur den sedan ska bedrivas, säger Mats Jackson. Finns det några siffermässiga mål, eller möjligheter att mäta förbättringarna i kaikakukonceptet? - Det är en sådan sak vi pratat mycket om. Vad är skillnaden egentligen mellan en inkrementell och en radikal förändring? En skillnad är ju att den radikala ger en större förändring. Några exakta siffror är förstås svåra att ta fram, men en förbättring på 20 till 30 % av någon parameter eller nyckeltal, där nånstans tänker vi oss att gränsen mellan inkrementell och radikal förändring går, säger Mats Jackson. Kaikakuprojektet har nu haft kick-off och gått igång. - Vi planerar som bäst projektet nu och tillsammans med våra företagspartners kommer vi att arbeta väldigt industrinära. I möjligaste mån ska vi vara med i konkreta fall där företag har en tanke om att genomföra någon form av förändring/förbättring och där vi som forskare kan vara med som en resurs, avslutar Mats Jackson. Projektets första delresultat är en licentiatexamen som presenteras den 18 juni. Sedan kommer resultaten i projektets olika fallstudier att dokumenteras och presenteras i form av artiklar vartefter de blir klara.