Akron bromsar och gasar samtidigt
- Sådana lite mindre, lagom stora modeller saknas idag på marknaden och är något som många frågar efter, förklarar Erik Hellsvik. - De flistorkar som finns är i mångmiljonklassen och kan processa ofantliga mängder biomaterial. Våra mindre storlekar gör Akron som gör av med 2 000 ton plåt om året har klarat sig bra under den ekonomiska krisen. Så bra att man nu bygger ut för drygt tio miljoner och ska uppgradera kapaciteten i kantpressningen ytterligare. - För bara några år sedan investerade vi en hel del på plåtsidan med nya stans- och nibblingmaskiner och satte in en robotcell för kantpressning. Vi är nyfikna på mer automatisering men eftersom vi är inriktade på korta serier och snabb omställning är det inte enkelt – i produktregistret finns över 30 000 artiklar. - Jag vill säga att vi är stabiliteten personifierad. Akron har under alla år haft stabilitet som mål. Vi ökar aldrig personalen dramatiskt under en stark konjunkturuppgång och arbetar hårt för att inte minska den under en nedgång, berättar Erik Hellsvik. Av de totalt 160 anställda inom Akron och Rekordverken tvingades man ändå till slut i november förra året minska personalstyrkan med åtta personer. Omsättningen som för Akron två år tillbaka låg på 100 miljoner kronor är idag ca 80. - Det betyder ca en miljon per anställd, vilket kan tyckas lite, men då ska man komma ihåg att vi har en extremt hög förädlingsgrad. Vi sysslar i stort sett enbart med att ta fram färdiga produkter från plåtcoil. Ren handel, att sätta andra tillverkares produkter på marknaden, svarar för en liten och troligen minskande andel, säger Erik Hellsvik. - En annan bidragande orsak till stabiliteten är att vi har flera ben att stå på. Lantbrukssidan är det stora affärsområdet, särskilt spannmålshantering, men vi har också en betydande produktion av stora axialfläktar som går till helt andra branscher som till sågverk för virkestorkning – där dominerar vi totalt i Norden. Många går till underjordsventilation i gruvor och tunnelentreprenader. Just nu går gruvor väldigt starkt eftersom malmpriserna är höga. Då bryter man mer och behöver följaktligen mer ventilation. - Det tredje benet som vi tror mycket på är biobränslehantering av flis och pellets med produkter som motsvarar de vi idag har för spannmålshantering. Vi har sysslat med detta i mindre skala i några år men ser nu en bra utvecklingspotential bland annat beroende på förändrad skatt på eldningsolja. - Ett fjärde ben, med en för oss helt udda produkt, är rostfria lastväxlarflak för asfalt. Det affärsområdet kom till under förra konjunktursvackan i början av 90- talet då vi sökte nya produkter. Vi tog in lastväxlarflaken som legotillverkare och köpte senare loss produkten. Av försäljningen går 75 procent till svenska kunder som till en del vidaresäljer till utlandet. 25 procent går direkt på export. - Våra olika produkter passar olika bra på olika ställen. Många passar särskilt bra i norra Europa. De som skickas lång bort är främst fläktar för underjordsventilation - en sakta växande marknad. De går till flera länder i Afrika och Asien. Indien är sedan många år en stor importör via en svensk agent. Tidigare hade Akron en särskild utvecklingsavdelning, men sedan man delat in verksamheten i speciella produktområden har man istället skapat olika ingenjörsteam som jobbar brett inom varje affärsområde. Inom spannmålshantering finns t ex utvecklingsingenjörer och en teknikagronom. Ingenjörerna i respektive team har också marknadsansvar. - Dessutom finns projektledare som inte jobbar med produktutveckling utan fungerar mer som säljstöd åt våra försäljningskanaler ute på fältet: återförsäljare, provisionssäljare och agenter, förklarar Erik Hellsvik. På fläktområdet tar man hjälp av CFD, computational fluid dynamics, för att ta fram optimala aerodynamiska vingprofiler för speciella ändamål. - De vingprofiler som fortfarande används allmänt i branschen optimerades under andra världskriget genom enorma mängder testserier – så väl att man först nu med avancerad datorteknik kan förfina profilerna ytterligare. - En nuvarande verkningsgrad på 80 procent kan kanske ökas till 90, anser Erik Hellsvik.