Sol i sinnet hos leverantörsgigant
ABB i Helsingfors ståtar med Nordens största solcellsanläggning på taket och menar att det är här som framtiden finns.
– Det växer exponentiellt, säger han förnöjt.
Att solen inte lyser idag är förargligt för dem som hade hoppats på att få ta fina bilder av anläggningen. Här uppe på taket finns visserligen Nordens största solcellsanläggning, men effekten är inte mer än 181 kilowatt och de stora volymerna för affärerna finns på annat håll, i större länder, med bättre ekonomiska förutsättning - läs bidrag - och mer sol.
Men för ABB är förlusten av el från anläggningen helt marginell. Den är inte att se som en produktionsanläggning egentligen, utan snarare som en demonstrationsanläggning där företaget visar upp teknik. Men det blir visst några ampère från taket även denna dag, konstaterar Tiina Tukiainen, även hon från avdelningen för solkraft, som visar runt en grupp journalister som kommit hit för att titta på det senaste från ABB.
– De här omriktarna är för mindre last, som under kvällen och morgonen, berättar Tiina Tukiainen.
Själva solcellerna kommer dock inte från ABB. Företaget håller sig borta från den tekniken, vilket då innebär att företaget kan leverera till anläggningar av alla märken och stärka sin position inom områden där företaget redan är starkt.
– Vi vill bli en av de största globalt på omriktare, konstaterar Jyrki Leppänen.
Han kallar dem för solkraftanläggningens hjärta. De ska göra likström för elnätet, alltså med en frekvens på stabila 50 Hertz, från solcellsmodulernas likström. Det som syns vid en första anblick är den stora mängden mörkblåa glänsande solfångare, men det är de små vita oansenliga burkarna som finns här och där som är viktigast för ABB. Anläggningen har i själva verket många hjärtan, av varierande storlek.
Det största av dem finns under tak. Det tar hand om solljuset från mitt på dagen från delar av solcellerna som är bäst exponerade.
För ett företag som i alla fall i Sverige förknippas med storskalig elproduktion – kärnkraft, vattenkraft, högspänd likström och så vidare - är den här typen av anläggning en aning udda. Här ska företaget vända sig till mindre köpare. Till och med privatpersoner kan köpa de minsta omriktarna. Men det handlar inte om att göra affärer direkt med konsumenter utan inköpen av ABBs solkraftutrustning går via dem som kan installera solcellsanläggningar och som i sin tur får utrustningen från ABB via grossister.
– Våra konkurrenter är visserligen mindre än vad vi är på den här marknaden, men vi måste vara ödmjuka för det här är en ny sorts affärer för oss. Vi tog beslutet att börja på den här marknaden för tre år sedan vi, säger Jyrki Leppänen.
Han förklarar marknadsdynamiken och hur solcellerna delar upp sig på tre marknader med ungefär lika stora andelar av kakan. Den här anläggningen, liksom anläggningar för privatpersoner tillhör den stora andel där solcellernas förmåga att leverera ström på samma plats som den konsumeras kommer till stor nytta.
Logiken bakom den här marknaden utgår från att det inte är elpriset i sig som räknas.
– Man måste skilja på priset för el och värdet av el, förklarar Jyrki Leppänen.
För elen som produceras på taket, ska konsumeras i lokalerna därunder, alltså lokalt. Det betyder att distributionskostnaden blir minimal och kan räknas bort. För köparen av elströmmen är det den sammanlagda kostnaden för både distribution och produktion som räknas och därför gör det inte så mycket att solelen är dyrare i produktion. Värdet för kunden är högre än producentens pris. Dessutom kan elen produceras på platser där det idag inte finns elnät, som ute i Afrikas öknar till exempel.
Nu är det ju så att solelen fortfarande är dyrare än den el som kommer från det vanliga elnätet, även om nätkostnaden räknas med. Solkraften är bara konkurrenskraftig om politikerna bestämmer att den ska vara det, och stödjer den med bidrag.
Det sker bara i liten utsträckning i Finland och därför är Finland inte den främsta tänkta marknaden för ABBs solkraftrutrustning. Att anläggningen ändå finns här i Finland beror på att det är här företagets kunskap om området finns samlad. När allt är testat, klart och sålt, så väntar marknaden på kontinenten, inte minst i Tyskland där bidrag och solförhållanden är bättre än i Norden.
Många av journalisterna som är med på pressvisningen uppe på taket kommer också mycket riktigt från tyskspråkiga länder, från Tyskland, Österrike och Schweiz. De har många frågor och dröjer sig kvar på taket trots det dåliga vädret, för att verkligen begripa hur det fungerar.
– Det har fungerat bra sedan installationen förra sommaren utom när det var fullt av snö i vinter, berättar Tiina Tukiainen.
Snölagren skulle glida av solpanelerna, var det tänkt. Men ytan var inte slät och blank nog, eftersom den är behandlad för att optimera effekten av solstrålningen. Därför fastnade snön och blockerade anläggningen. Men så snart solen började lysa klart igen, så värmdes solpanelerna upp och snön gled bort. Att skotta bort snön var inte aktuellt, eftersom skottandet hade riskerat att skada solpanelerna. Och trots allt så var inflödet av sol under vintern för litet att det skulle vara värt besväret. c
Av Kerstin Lundell
