Tydlig dämpning i basindustrin enligt Industriarbetsgivarna
Kerstin Hallsten. Foto: Industriarbetsgivarna.
I stål- och metallindustrin är nedgången bred och gäller orderingång, orderstock, produktionsvolym, förväntade försäljningspriser på exporten samt anställningsplaner.
Konjunkturinstitutets konfidensindikator för sektorn är nästan lika svag som under finanskrisen 2008.
– Basindustrin exporterar det mesta av det som produceras och är beroende av världshandeln. Nästan 80 procent av den svenska basindustrins export går till Europa. Därför påverkas den klart negativt av de pågående handelskonflikterna och den svagare utvecklingen i Euroområdet och Tyskland, som är den största eller en av de största marknaderna för svensk stål- och skogsindustri, säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna, enligt ett pressmeddelande.
Industriarbetsgivarna konstaterar att det har skett en klar nedväxling av tillväxten både globalt och i Sverige sedan 2017. Flera aspekter talar för en fortsatt avmattning framöver och en svag tillväxt och Industriarbetsgivarna reviderar därför ner sina prognoser för den ekonomiska utvecklingen internationellt och i Sverige, jämfört med tidigare bedömning från i juni i år.
– De risker som lyftes i juni kopplat bland annat just till handelskonflikterna och utvecklingen i Euroområdet har i viss utsträckning realiserats och detta har lett till en snabbare och mer markerad nedgång än vad vi tidigare bedömde, säger Kerstin Hallsten.
– En allmän oro kopplat till handelskonflikterna kan ha haft en dämpande effekt på utvecklingen. Osäkerhet om vilka spelregler som gäller gör det självklart svårare för olika ekonomiska aktörer att fatta beslut och detta minskar både konsumtions- och investeringsviljan, säger hon.
Industriarbetsgivarna räknar med att BNP-tillväxten i Sverige uppgår till 1,2 procent 2019 och till 1,1 procent 2020. Inflationen väntas ligga runt 1,7 procent.
På senare tid har det även skett en markant försämring av arbetsmarknaden i Sverige och Industriarbetsgivarna bedömer att arbetslösheten i Sverige stiger till cirka 7,5 procent 2020.
I USA väntas årsgenomsnittet för BNP-tillväxten sjunka till 2,2 procent i år och till 1,7 procent 2020. Motsvarande siffror för Euroområdet är 0,9 procent och 0,8 procent.
– Givet den tydliga avmattningen och de risker som finns är det viktigt att så snart som möjligt få systemet med korttidsarbete på plats, säger hon.
Svag produktivitetstillväxt oroar
I rapporten konstaterar Industriarbetsgivarna att den svenska produktiviteten inte har tagit fart och att den utvecklas svagt framöver. Nyligen visade nya nationalräkenskaper att produktiviteten inom svensk industri ökat mindre än vad som de facto tidigare redovisats.
En svag produktivitetstillväxt är inte ett enskilt svenskt fenomen, utan en global företeelse. Under de senaste tio åren har produktivitetstillväxten växlat ned från de starka nivåer som rådde innan finanskrisen.
– För att förbättra svensk konkurrenskraft långsiktigt och på ett hållbart sätt krävs det att vi är effektivare än våra konkurrenter och att vi har lägre kostnader jämfört med dem, säger Kerstin Hallsten.
– En långsiktig stark utveckling av produktion och produktivitet är avgörande för fortsatt välstånd och ökade reallöner. Det har dock varit en svag utveckling i svensk produktion och produktivitet sedan 2011. Detta är djupt oroande och är på sikt en av de största riskerna för samhällsutvecklingen, avslutar Kerstin Hallsten.
Hela rapporten finns att ladda ned här: https://www.industriarbetsgivarna.se/nyhetsrum/nyheter/nyheter-2019_3/tydlig-dampning-i-basindustrin