Svenskt Aluminiums vd om elkrisen: "Alla skriker"
Av Elin Nittmar
När frågan om hur de höga elpriserna påverkat Svenskt Aluminium och dess cirka 50 medlemsföretag, svarar Lars-Inge Arwidson att krisen påverkat dem på alla sätt.
– Vi skulle under Aluminumdagarna prata om hållbarhet och kompetensförsörjning, men fick även sätta upp energifrågan på agendan då det är det allra viktigaste just nu. Det har ju hänt mycket de senaste dagarna här där Ursula von der Leyen tog EU-beslutet om att sätta så kallat tak på kraftbolagens vinster. Exakt hur det kommer att se ut vet vi inte, men situationen i vår industri och i många andra energitunga industrier är att många inte har råd att vänta.
Han fortsätter:
– Det är nu, nu, nu som det handlar om. De tyngs enormt av energikostnaderna. Det är ju tiofaldig kostnad på elen nu och många av våra medlemsföretag är ju väldigt elintensiva.
Lars-Inge Arwidson menar att en del företag sitter på kortare eller längre avtal där energipriset fortfarande är mänskligt, men att många företag med rörliga priser drabbas stenhårt av det som händer nu.
– Det finns företag som är i farozonen att helt behöva stänga ner verksamheten. Så illa är det.
Bland företagsmedlemmarna hos Svenskt Aluminium har en del behövt stänga ner delar av verksamheten eller tvingats förlägga verksamheten på nätterna för att spara energi.
Exakt hur Svenskt Aluminium kan hjälpa sina medlemsföretag är inte helt enkelt att svara på. De stora och viktiga besluten tas på EU-nivå och har ännu inte klubbats igenom.
– Under Aluminiumdagarna har vi haft representanter från näringsdepartementet och riksdagsledamöter på plats som, naturligtvis, berört frågan. Det vi kan göra är att understryka hur allvarlig situationen är.
Förra veckan föreslog EU-kommissionen bland annat ett inkomsttak för energibolag med lägre produktionskostnader, såsom förnybar energi och kärnkraft, där intäkter över taket ska användas för att hjälpa energikonsumenter att få ner sina räkningar.
Ett förslag om tillfälligt solidaritetsbidrag för övervinster inom olje-, gas-, kol-, och raffinaderisektorer har också tagits upp, där överskotten ska användas till att sänka energikostnader för elintensiva företag.
– Det är ingen som vet exakt hur det kommer att fungera. Det vi vet är att det finns pengar och att de ska fördelas på något rättvist sätt.
Lars-Inge Arwidson ser att det finns många detaljer som behöver lösas på nationell nivå. Ska de företag som har bundna avtal med låga energikostnader få lika mycket ersättning som ett företag som har rörligt elavtal och lika mycket energikonsumtion? Frågetecknen är många.
– De vi kan göra från branschorganisationen är att skrika: ”Det är allvar, det är bråttom och det är nu”.
Kortsiktigt ser han ingen lösning på problemet. Han menar att det handlar om att regeringen behöver ge stöd till de företag som drabbats hårdast. Långsiktigt är en annan sak.
– Hur tänker den nya regeringen kring kärnkraftverk och utbyggnad av vindkraft och så vidare. Det är väldigt många frågor i dagsläget som inte går att svara på.
Avslutningsvis säger han:
– Det spelar egentligen ingen roll hur mycket vi skriker, för alla skriker.
